Om du planerar att investera i ett fondsystem som har potential att generera hög avkastning men som har en lägre riskfaktor än aktiefonder, kan hybridfonder vara ett bra alternativ för dig. En hybridfond låter dig investera i olika typer av tillgångar, och på så sätt diversifiera din portfölj och minimera risken.
Vad är hybridfonder?
Hybridfonder investerar sina tillgångar i en kombination av skuld- och aktiepapper. Fondförvaltare allokerar tillgångarna på ett sådant sätt att balansen mellan tillväxt och inkomst stabiliseras. Avkastningen och kapitaltillväxten för de investerade medlen beror därför på tillgångsslagen i fondens portfölj.
Förutom aktier och räntebärande värdepapper investerar hybridfonder även i guld och derivat. Återigen är tanken att ge investerare en balanserad smak av risk och avkastning. Genom att investera i en hybridfond kan du fördela dina tillgångar mellan aktier, skulder, guld och andra typer av värdepapper.
Vilka är typerna av hybrider Medel?
Beroende på fondförvaltarens investeringsmål finns det en mängd olika alternativ av hybridfonder att välja mellan. Här är de typer av hybridfonder som är vanliga på marknaden:
Aggressiv fond
Enligt SEBIs riktlinjer investerar dessa fonder 65 % till 80 % av tillgångarna i aktier och aktieorienterade värdepapper. Resten, 20 % till 35 %, investeras i skuldinstrument. Som ett resultat av detta har de medel som investeras i räntebärande värdepapper potential att tjäna stabil avkastning till minskad risk medan den andel som investeras i aktier har möjlighet att generera hög avkastning på grund av högriskmarknadsexponering.
Konservativa fonden
Konservativa fonder är precis motsatsen till aggressiva fonder. Dessa fonder investerar 75 % till 90 % av tillgångarna i skuldinstrument och resten i aktier och aktierelaterade instrument. Dessa fonder syftar till att ge sina investerare regelbundna inkomster genom skuldinvesteringar. Å andra sidan finns det också en stor potential att tjäna en betydande inkomst från aktieinvesteringar.
Arbitragefond
Arbitragefonder investerar minst 65 % av sina tillgångar i aktier och aktierelaterade instrument. Dessa fonder tjänar på prisskillnaden för en viss aktie på två marknader/börser. Fondförvaltarna köper aktier från en marknad och säljer dem samtidigt på en annan marknad för att få vinster.
Balanced Hybrid Fund
Dessa fonder allokerar 40 % till 60 % av sina tillgångar i aktier eller räntebärande värdepapper; syftet är att hålla balans mellan eget kapital och skuldinstrument. Denna fond strävar efter att få kapitaltillväxt genom aktieinvesteringar och samtidigt balansera risken med räntebärande värdepapper, därav namnet, balanserad hybridfond.
Fond för allokering av flera tillgångar
Dessa fondsystem tillåter allokering av medel i tre tillgångsklasser med en minsta investering på 10 % i varje. Tillgångsallokering beror på fondförvaltarens strategier. Multi-asset allocation fond ger mer exponering mot fler tillgångskategorier.
Fond för dynamisk tillgångsallokering
Som namnet antyder är tillgångsallokeringen av dessa fonder helt dynamisk, vilket innebär att de kan investera till och med 100 % av tillgångarna antingen i aktier eller räntebärande värdepapper. Det beror på marknadsförhållandena och de finansiella strategier som antagits av fondförvaltaren.
Aktiesparfond
Dessa fonder syftar till att balansera risk och avkastning genom att allokera medel i aktier, skulder och derivattillgångar. De investerar minst 65 % i eget kapital, minst 10 % i skulder och resten i derivat. Aktietillgångar kan ge långsiktig förmögenhetsgenerering, medan derivat minskar volatiliteten. Skuldtillgångar har potential att ge regelbunden jämn avkastning.
Vilka är fördelarna med att investera i en hybridfond?
De flesta investerare strävar efter att balansera risk och avkastning i en fond. Det är därför hybridfonder har vunnit mycket popularitet de senaste åren. Här är några fördelar med att investera i hybridfonder:
Exponering mot tillgångsklasser: En av de mest fördelaktiga faktorerna för att investera i en hybridfond är exponering mot olika tillgångsklasser – skulder, aktier, guld och råvaror eller derivat. Individer som vill investera i olika fonder för att diversifiera sin portfölj och balansera riskerna kan istället investera i hybridfonder.
- Justerbar risknivå: Det finns flera hybridfonder på marknaden med varierande mängder tillgångar allokerade i olika typer av värdepapper. Investerare kan välja vilken som helst av dem enligt deras risktoleransnivå. Dessa fonder erbjuder aktiv riskhantering från diversifierad tillgångsallokering.
- Tillräcklig diversifiering: Diversifieringen av en portfölj är inte begränsad till endast tillgångsklasser. Fondförvaltare investerar också i underklasser av dessa tillgångsklasser. Till exempel, när de investerar i aktier, överväger de olika typer av aktieprogram som tillväxtfond, large-cap, mid-cap, etc.
- Automatisk ombalansering: Investerare behöver inte investera sin tid för att balansera och ombalansera sina portföljer. Fondförvaltare utför denna uppgift när och när så krävs genom att övervaka marknadsförhållandena.
- Lågt kostnadsförhållande: Investera i flera fonder för att diversifiera dina investeringar kan medföra en hög kostnadskvot. Istället kommer investeringar i hybridfonder att medföra en lägre kostnadskvot, vilket ökar lönsamheten.
Avkastning på hybridfonder
Investerare i hybridfonder kan generera stabil avkastning från tillgångar investerade i räntebärande värdepapper. Å andra sidan kan de få betydande värdestegring på de pengar som har allokerats för egetkapitalinstrument. Avkastningen från hybridfonder kan variera beroende på marknadsförhållanden; de stabiliseras dock snabbt tack vare en diversifierad portfölj.
Det finns också flera typer av hybridfonder att investera i. Investerare kan välja en hybridfond vars investeringsmål ligger i linje med deras finansiella mål. Om du till exempel vill generera hög avkastning och har en hög risktolerans kan du satsa på aggressiva hybridfonder.
Skatteeffekter av hybridfonder
Beskattningen av en hybridfond beror på dess tillgångsklasser. Här är skattekonsekvenserna av att investera i hybridfonder:
- Konservativt sparande och aktiesparande hybridfonder följer skuldfondsbeskattningsregeln. Om tillgångar hålls i mindre än 36 månader anses vinsterna vara kortsiktiga kapitalvinster (STCG) och är skattepliktiga enligt investerarens inkomstskatteplan. Om de innehas i mer än 36 månader anses vinsterna vara långsiktiga kapitalvinster (LTCG) och beskattas med 20 % med indexförmåner.
- Aggressiva, arbitrage och balanserade hybridfonder följer reglerna för aktiebeskattning. Om dina tillgångar förblir investerade i mindre än 12 månader, anses vinster STCG och beskattas med 15 %. Om tillgångarna innehas i 12 månader eller mer är vinster under 1 lakh skattefria, men över det beskattas med 10 %.
- I fallet med en dynamisk fond gäller beskattningsreglerna enligt tillgångsallokering. Aktiebeskattning kommer att tillämpas om alla tillgångar är investerade i aktier. Skuldbeskattningsnormer kommer att gälla om fondförvaltaren håller hela fonden i räntebärande värdepapper.
Slutord
Hybridfonder ger investerare fördelen av att ha en diversifierad portfölj. Fondens portfölj syftar till att hitta den perfekta balansen mellan risk och avkastning. Det finns olika typer av hybridfonder med olika grader av tillgångsallokering. Investerare uppmanas att bedöma om en fonds investeringsmål är i linje med deras finansiella mål innan de går vidare med något beslut.
Vanliga frågor:
Vilka saker bör du tänka på innan du investerar i en hybridfond?
Svar. Du bör överväga följande punkter innan du väljer en hybridfond:
- Kostnadskvot
- Utgångsbelastning
- Tillgångsallokering
- Riskspridning
- Kreditkvaliteten på värdepapperen
- Fondens tidigare resultat
Vem ska investera i hybridfonder?
Svar. Hybridfonder kan vara givande för en mängd olika investerare. Amatörinvesterare eller konservativa investerare som vill investera i aktieinstrument men vill ha minsta möjliga risk kan välja hybridfonder.
Vad är en exitbelastning på hybridfonder?
Svar. Fondbolagen tar ibland ut en procentandel av andelspriset för en värdepappersfond om en investerare bestämmer sig för att lämna. Detta kallas exit belastningen som tas ut på investeraren och sedan sätts in i systemet. Som investerare bör du överväga denna belastning eftersom den kan påverka avkastningen på dina investeringar.
Behöver jag betala skatt på intjänad utdelning från hybridfonder?
Svar. Ja, utdelningar är skattepliktiga för investerare från räkenskapsåret 2020-21. Dessa ska läggas till deras totala skattepliktiga inkomst och beskattas enligt gällande inkomstskatteskiva.
Vilken hybridfond är den bästa att investera i?
Svar. För att välja den bästa hybridfonden för dig att investera i bör du känna till ditt investeringsmål och risktoleransnivå. Tänk på fondens tidigare resultat och spåra även dess tidigare årliga avkastning.
