Ur: Bulletinen Svenska celiakiförbundet Nummer: 2 - 2003

Viktigt att få rätt diagnos menar docent Henry Ascher: "Erbjud test till riskgrupper!"

Docent Henry Ascher anser att alla med risk för celiaki bör erbjudas test för sjukdomen. Detta berättade han under ett symposium om celiaki på Huddinge sjukhus i mars.

Att äta glutenfritt när man har celiaki är viktigt och det kan minska riskerna för att man också ska drabbas av andra sjukdomar. Vinsterna med rätt kost är så många att läkare vill spåra dem som har celiaki men inte upplever några besvär.

ATT BÖRJA ÄTA glutenfritt innebär en lättnad för många människor. Om man i många år lidit av problem med hälsan kan det vara en befrielse att få veta vad det beror på. Har man däremot inte alls haft några tydliga symtom, eller kanske till och med varit helt besvärsfri, finns det risk att man upplever celiakidiagnosen som något man inte alls velat få. Det är bara omständligt och tråkigt att lägga om sin kost och vinsterna upplevs som små.

Docent och barnläkare Henry Ascher vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg är en av dem som tror att det är viktigt att ställa diagnosen celiaki även för dem som har så kallad "tyst celiaki" ("tysta" eller diskreta symtom). Han anser att man bör erbjuda celiakitest till alla som hör till riskgrupperna för sjukdomen.

När Svenska barnläkarföreningen arrangerade ett symposium om celiaki på Huddinge Universitetssjukhus berättade han om sin ståndpunkt.

- Den som har celiaki och äter gluten löper betydligt större risk än andra människor att drabbas av bland annat skelettsjukdomar, gynekologiska problem och AUTOIMMUNA sjukdomar.

Allt tyder också på att riskerna minskar betydligt när de äter glutenfritt. Jag tycker därför att det är etiskt försvarbart att försöka fånga upp tyst celiaki, sa Henry Ascher.

Docent Henry Ascher berättade också hur man skulle kunna gå tillväga för att hitta dem som har celiaki utan att veta om.

För att finna dem skulle man kunna erbjuda undersökningar för personer som tillhör högriskgrupperna för celiaki. Högriskgrupperna är föräldrar, barn eller syskon till personer med konstaterad celiaki och personer med kromosomskadorna Downs syndrom eller Turners syndrom. I dessa grupper finner man 5-10 procent som har celiaki. Personer med sjukdomar där celiaki förekommer oftare än normalt, till exempel: diabetes och sköldkörtelsjukdomar, kan också räknas till högriskgrupperna, sa Henry Ascher.

- Det finns idag relativt billiga test som skulle kunna fungera som vägledning och sålla ut alla dem som inte behöver oroa sig. Över 95 procent av alla som har celiaki bär HLA-grupperna DQ2 eller DQ8 i sina gener. De människor som inte har dessa gener har inte celiaki och kommer inte att få det. De som däremot har generna skulle man kunna undersöka med till exempel endomysieantikroppar.

Tillsammans med att göra generella undersökningar i riskgrupperna skulle man också behöva testa för celiaki oftare inom sjukvården. Henry Ascher menade att läkare behöver undersöka om patienten har celiaki när han eller hon kommer med diffusa och konstiga sjukdomsbilder. Läkarna behöver också bli mer observanta på diskreta celiakisymtom.

Det är nu inte alla läkare som anser att man borde göra ansträngningar för att fånga upp dem som har celiaki med små eller obefintliga symtom.

- Tanken är omdiskuterad. Jag tror att man främst har olika perspektiv mellan vuxenläkare och barnläkare. Det kan vara svårare för en vuxenläkare att motivera en 45åring med måttliga symtom att lägga om sin kost. Det är annat för oss som arbetar med barn. Barn har ett så långt liv framför sig och så mycket att vinna på att få tarmen att läka, sa Henry Ascher.

Han berättade att studier bland vuxna, till exempel de som gjorts av docent Claes Hallert i Linköping, inte alltid visar att livskvaliteten ar sa god bland dem som äter glutenfritt som man skulle kunna tro. Framför allt gäller detta för kvinnor. Men Henry Ascher menade att bilden inte är enkel att tolka. Det finns studier som kommit till andra resultat.

- I en finsk studie följde man upp vuxna som fått diagnosen celiaki för ett år sedan. Det visade sig att livskvaliteten hade höjts för alla. Både för dem som haft tydliga besvär och för dem som inte upplevt några besvär alls men testats för celiaki för att någon nära släkting fått diagnos.

- I internationell press har det börjat talas om att göra en generell screening för celiaki i befolkningen, det vill sägas testa alla inte bara riskgrupper. Då borde vi åtminstone kunna komma igång med att erbjuda test för högriskgrupperna i Sverige. Där jag arbetar testar vi diabetikerna för celiaki vartannat år och det tror jag man gör på de flesta håll. Men människorna i de andra riskgrupperna borde också ges möjlighet.

Henry Ascher berättade att det kan kännas ledsamt att få diagnos sent i livet med tanke på de risker man utsatt sig för.

- Men hur sent i livet man än får sin diagnos så vinner man på att börja äta glutenfritt. Det är ungefär i som med rökning; även om det bästa är att aldrig börja så vinner man alltid på att sluta. Hur sent i livet man än slutar så minskar sedan ohälsoriskerna alltmer varefter tiden går, sa Henry Ascher.

- Det är förstås viktigt att noga överväga det etiska i det vi gör i sjukvården. Att ställa en sjukdomsdiagnos som innebär en livslång behandling hos människor som uppfattar sig som friska är förstås en allvarlig sak. Men trots allt förebygger allvarliga hälsorisker att jag menar att fördelarna överväger.

- Den andra sidan av myntet är förstås att vi i sjukvården måste förbättra våra metoder att stötta våra patienter i dietbehandlingen. Lyckas vi inte med det har vi ju inte vunnit något.

Henry Ascher Henry Ascher, docent, överläkare. Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg. Medförfattare i lärobok i barnmedicin och Bonniers Barnläkarbok. Ledamot i Sv. Barnläkarföreningens arbetsgrupper för celiaki resp. flyktingbarn.




--------------------------------------------------------------------------------

Några länkar om detta:
http://www.aftonbladet.se/
http://www.clinsci.gu.se/

Av Eva Annell

Artikeln skapad	2007-04-01 23:43:41	Skriv ut!
Artikeln uppdaterad	2007-04-02 01:12:13
Antal visningar	64125
Senast visad	2010-09-03 18:45:23
Tillbaka upp
Kommentarer Skriv kommentar! Statistik Antal visningar: 64125 Skriv ut  Utskriftsvänligt format!
Tillbaka upp