Dr. Amra Osmancevic´ hudkliniken Sahlgrenska
5 oktober 2005

Amra kallade vitamin D för "sunshine vitamin" och talade om dess
* Historia
* Kemisk struktur
* Syntes i huden
* Metabolism
* Funktion

och hon talade också om osteoporos och sjukdomar som har samband med D-vitamin.

HISTORIA
Amra började med att berätta att man har bevis på att fotosyntesen har existerat minst de sista 750 miljoner åren. Man har funnit fitoplankton i Sargassohavet som har förmågan att utveckla D-vitamin. Man vet också att det råder en nära relation mellan solljus - hud - D-vitamin och benhälsa. D-vitamin behövs helt enkelt för att man ska kunna hålla balansen av kalk.

1645 skrevs en avhandling om Engelska sjukan, men först på 1900-talet kom en förklaring av sjukdomen. Engelska sjukan orsakas av D-vitaminbrist. Hela familjen drabbas oftast om D-vitaminbrist föreligger. Benen blir mjuka, krokiga och personerna kortväxta. Deformeras bäckenbenet blir förlossning mycket svår och kejsarsnitt utförs. 80 - 90 % av barnen i industrialiseringsländerna under 1700 och 1800 talet hade problem med D-vitamin brist.

Fiskleverolja är god för benhälsa och reumatism. 1922 gav Mc Collum namnet "D-vitamin" till det existerande ämnet i fiskleverolja med essentiell roll i benmetabolismen. Dr Finsen, Nobelpris 1903, använde sig av solljus som behandling av hudtuberkulos (lupus vulgaris) och smittkoppor. Vid experiment på råttor fann man att solexponering på råttan eller fodret motverkade sjukdomen. Barn lades ut i solen på skoltiden. På 1960-70- talet undersökte man vad som händer i kroppen genom att radioaktivt märka ämnet i kroppen.

Varför sola?
Vi har länge berikat mat med D-vitamin, det är enkelt, men efter det att toxiska reaktioner uppstod hos barn slutade man berika maten med detta vitamin. Idag tillsätts det endast till fettsnål mjölk och margarin i Europa dock i USA berikar man mjölk och juice.

Vad är D-vitamin?
Hormon:
• Steroid prohormon
• Kan syntetiseras i kroppen och har liknande funktion som andra steroida hormoner
• Aktiv form som metaboliseras via lever och njurar och transporteras till andra organ

Varför heter det då vitamin?
• Biosyntes kan vara inadekvat
• Konsumtion kan kompensera minskad biosyntes

D-vitamin bildas i vår hud genom att solljus som träffar huden omvandlar föregångare av vitamin D till D-vitamin. Det tar 30 minuter för detta att ske, och efter 18 timmar finns vitaminet i vår blodbana. Vi kan aldrig överdosera D-vitaminet om vi får det via huden, men vi kan få för mycket om vi tar det i tablettform.

Hur mycket D-vitamin vi kan bilda beror på solens strålar. UVC finns i atmosfären men når inte jorden. UVB är den mest biologiskt aktiva strålningen, och alltså den som behövs för att bilda D-vitamin. UVA, som även är den strålning som finns i solarier, har inte mycket effekt när det gäller bildandet av D-vitamin, utan ökar bara pigmenteringen.

Mellan mars och oktober har vi mest sol i våra breddgrader. UVB-strålarna förekommer allra rikligast en solig sommardag mellan klockan 11 och 14. Är det molnigt kommer mest UVA strålar ner till oss.

För att D-vitamin ska kunna bildas behövs direkt sol. Sola alltså ej under parasoll, eller med solskyddskrämer, 15 - 30 minuter, det räcker för att bilda D-vitamin. Idag vet man dock inte om vi behöver sola hela oss eller om det till exempel räcker med att sola ansikte och händer. Ytterligare forskning behövs. Utifrån risken för att cancer ska uppstå av för mycket solande bör vi inte sola mer än 10-30 minuter (beroende på solstyrka och hudtyp) och sedan ta på kläder som solskydd, solskyddskräm kommer i andra hand. 20-åringar har, jämfört med 80-åringar, mycket lättare att bilda D-vitamin. Det beror på att koncentrationen av ämnet som bildar D-vitamin i huden avtar med stigande ålder. Är huden förtjockad och har mycket pigment motverkas en del av solens våglängder (de korta) och vi får som resultat av detta för lite D-vitamin. Äldre är försiktigare med solen, och bor man t.ex. på sjuk-/ålderdomshem innebär det oftast att man ej kommer ut i solen så mycket. Att då ge D-vitamintabletter är bättre än ingenting a ls.

Finns det depåer?
Det finns ingen signifikant depå av D-vitamin i levern (förutom i vissa fiskar och vattendjur). UVB-ljus behövs, och det vi får under sommaren kan vi inte "samla på oss" och "lagra" i mer än 1 månad. Vintertid bör vi äta fet fisk som innehåller D-vitamin 2-3 ggr/vecka. Detta för att kompensera den sol vi då saknar. Vi kan också ta extra vitamin på vintern.

Rekommendera D-vitamindos:
<50 år 5 ug
*50-70 år 10 ug
>70 år 15 ug
*barn 10 ug

Vilka faktorer påverkar kutan produktion av D-vitamin? ("kutan" betyder i huden)
Faktorer som påverkar UVB:
* Breddgraden
* Säsong
* Del av dygn
* Ozonskikt
* Luftföroreningar

Faktorer som påverkar produktionen:
* Ålder – produktion invers relaterad till ålder
* Pigment – hudtyp
* Klädsel
* Solskydd – SPF8 minskar produktion för 95 %

Vad händer vid D-vitaminbrist?
• Rakitis hos barn (inadekvat minarelisering vid benbildning)
• Osteomalaci hos vuxna (minskad mineralhalt i förhållande till benmatrix)

Hos invandrarkvinnor i vårt land ser vi ofta muskel-/bensvaghet. Det beror på att de får för lite sol här, mot vad de behöver. Mörkhyade människor behöver mer solljus för att kunna bilda D-vitamin. Med D-vitamin i kroppen kan vi ta upp kalk till 70%. Vi måste ha kalk . Kalket försvinner ur benet när vi ej har tillräckligt med D-vitamin, benet blir mjukt eller poröst. Vuxna med D-vitaminbrist får ömmande skelett. Osteoporos = porösa ben = risk för att bryta ben = en annan typ av bensjukdom.
Osteoporos gör ej ont, man vet ej om man har det förrän ett ben bryts. Efter klimakteriet minskar benmängden, blir porös. Man kan göra en bentäthetsmätning, man mäter då i en kota eller i lårbenshalsen.

Normal T-score = ± 1 SD
Minskad = -1 till – 2,5 SD
Osteoporos = mer än –2,5 SD

Riskfaktorer för Osteoporos
Icke påverkbara:
* ålder
* hereditet
* tidig menopaus
* längdminskning >3 cm
* tidigare frakturer

Påverkbara:
* låg benmassa
* rökning
* fysisk inaktivitet
* fallbenägenhet
* bristfällig kost
* låg vikt (BMI)
* sekundär osteoporos (läkemedel)

UVB-terapi, psoriasis och osteoporos
Vid en D-vitaminstudie på kvinnor med psoriasis fann man att under ljusbehandling gick D-vitaminnivån upp. Parathormonvärdet kunde tryckas ner med denna behandling. Patienterna hade alltså lite bättre bentäthet än jämnåriga kvinnor utan UVB-ljusbehandling. Rökning, låg vikt, ärftlighet påverkade också resultatet. D-vitamin är även viktigt för blodtryck, diabetes, neurologiska sjukdomar, men med D-vitaminbehandling förbättras ej sjukdomen, möjligtvis lite grann om behandling sätts in tidigt.

Härefter vidtog frågestund och jag redovisar de svar som Amra gav:
• D-vitaminsalva hämmar snabbdelningen av cellerna och hjälper mot psoriasis. Målorganet för psoriasis är hornlagret i huden – därför hjälper salvan.
• En liten % psoriasispatienter blir ej bra – tvärtom sämre – av solning. Varför vet vi ej; en orsak kan vara solöverkänslighet. De som sänds till "sol" som behandling är de patienter som är svårbehandlade med andra metoder.
• D-vitamin är värmestabil. Den förstörs alltså inte av kokning eller stekning. D-vitamin finns i ägg, kött och fisk. Främst då i fet fisk som lax, makrill och ål.
• Djur producerar mindre D-vitamin än vi. I deras mat som vi producerar tillsätts D-vitamin.
• Soleksem kan härdas. Patienten får UVA-ljus före solsäsongen, så är huden ej lika känslig ute i solen. En del patienter tycker att det hjälper med A-vitaminderivaten.
• A-vitamin används vid behandling av acne. Det har en avfjällande effekt, öppnar porer. Det finns i t.ex. salva för att minska åldringsrynkor. När man slutar behandlingen mot rynkor kommer rynkorna tillbaka.
• Epelepsipatienter får tillskott av D-vitamin, likaså får svårt njursjuka patienter.
• Omega 3 = ej D-vitamin = eccenssiell fettsyra. Det behövs för uppbyggande av membramer i cellerna. Vi kan ej producera detta i vår kropp, men vi behöver den.
• AD-droppar till barn är viktigt under de första 4-5 åren, sedan får man i sig via kosten.
• Astmabarn får oftast också cortison, som har en negativ bentäthetpåverkan – då ska man lägga till D-vitamin
• Det är A-vitaminet som det är farligt att få för mycket av när det gäller påverkan på benmassan. Att köpa endast D-vitamin receptfritt på Apoteket går ej utan då är det AD-vitamin man får.
• Vill man ta endast tillskott av D-vitamin – fråga på hälsokost!

Nedtecknat av Barbro Sundin

Av Barbro Sundin		barbrove@telia.com

Artikeln skapad	2006-10-06 19:08:38	Skriv ut!
Artikeln uppdaterad	2006-10-06 19:17:51
Antal visningar	9341
Senast visad	2010-09-03 14:38:39
Tillbaka upp
Kommentarer Skriv kommentar! Statistik Antal visningar: 9341 Skriv ut  Utskriftsvänligt format!
Tillbaka upp