På senare år har framkommit att sojabönan verkar ha många positiva hälsoeffekter. I sojabönan finns flera biologiskt aktiva komponenter, både icke hormonella och hormonella som bl.a. anses minskas risken för vissa cancertyper, reducera klimakteriebesvär, sänka farliga blodfetter och förbättra hjärt-kärlproblem.

Eftersom soja innehåller östrogenliknande ämnen anses detta lindra klimakteriebesvär. Studier har dock visat att effekten är måttlig. Pga den östrogenliknande effekten har oro framförts över om detta påverkar spädbarn som får sojaproteinbaserade bröstmjölksersättning, men inte heller här kan negativa effekter bevisas. I Sverige ges inte denna typ av bröstmjölksersättning til spädbarn.

Oroliga röster har också höjts för att soja skulle kunna påverka sköldkörtelfunktionen negativt och förändra upptaget av syntetiska sköldkörtelhormon.

En litteraturstudie, på relevanta tidigare gjorda studier, har gjorts av forskare i USA i syfte att ta reda på hur soja påverkar sköldkörtelfunktionen hos friska vuxna och patienter med hypothyreos.

Det forskarna hittade var att det knappt fanns något belägg för att soja har negativ effekt på sköldkörtelfunktionen hos människor utan jodbrist, med normala sköldkörtelvärden.
Observera att detta är en amerikansk studie. I Sverige är jod tillsatt vårt vanliga bordsalt vilket innebär att jodbrist är extremt ovanligt.

När det gäller patienter med hypothyreos finns vissa undersökningar som talar för att soja skulle kunna hämma upptaget av ämnesomsättningshormoner. Det skulle kunna innebära att vuxna med behandlad underfunktion behöver justera hormondosen uppåt, men att denna patientgrupp ska undvika mat med soja finns inget belägg för.

Det finns också teorier, baserade på laboratorie- och djurstudier, att soja skulle kunna trigga igång en slumrande underfunktion hos personer med påverkad sköldkörtelfunktion och/eller för dåligt jodintag. Vilket innebär att risken för det är liten i Sverige eftersom jod är tillsatt till vårt vanliga bordssalt.

Så summa summarum är att soja är ett födoämne som vi kan äta utan fara och kanske till och med bör äta om de hälsobefrämjande egenskaper är reella ... men detta verkar det finnas delade meningar om.

Källor: Effects of Soy Protein and Soybean Isoflavones on Thyroid Function in Healthy Adults and Hypothyroid Patients: A Review of the Relevant Literature. 2006.
Mark Messina, Ph.D och Geoffrey Redmond Exposure to soy-based formula in infancy and endocrinological and reproductive outcomes in young adulthood. 2001. Strom BL, et al.
Phytoestrogen supplements for the treatment of hot flashes: the Isoflavone Clover Extract (ICE) study: a randomized controlled trial. 2003. Tice JA, et al.

Av Nina Brandström		nina.brandstrom@telia.com

Artikeln skapad	2006-08-16 10:21:33	Skriv ut!
Artikeln uppdaterad	2008-02-12 10:09:31
Antal visningar	42105
Senast visad	2010-09-08 01:47:33
Tillbaka upp
Kommentarer Skriv kommentar! Av Marie Nilsson Inlagt 2009-07-24 22:22:46  Man bör inte äta soja. Av Marie Nilsson Inlagt 2009-07-24 22:22:46  Man bör inte äta soja. Statistik Antal visningar: 42105 Skriv ut  Utskriftsvänligt format!
Tillbaka upp