Benskörhet »
Kirurgens roll vid struma (förstorad sköldkörtel) »
D-vitaminproduktion i huden och effekter på kroppen »
Fibromyalgi – Vitamin B12 Brist - Tyreoideasjukdom »
”Jodbrist – Ett ständigt återkommande problem” »
Förstorad sköldkörtel – struma – är det farligt »
Hur behandlar vi idag hypotyreos låg ämnesomsättning? Är det någon skillnad på olika preparat? Blir alla bra ? »
Associerade autoimmuna sjukdomar, Föreläsning av Helena Filipsson, endokrinolog Sahlgrenska »
Referat från föredrag på Årsmötet med Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka, i Göteborg den 24/3 2004 »
Jod och Radioaktivt jod »
Behandling med sköldkörtelhormon samt presentation och information om dessa läkemedel – Levaxin och Euthyrox. »

  » ”Jodbrist – Ett ständigt återkommande problem”

Föreläsare: Gertrud Berg, SU/ Sahlgrenska sjukhuset och Ernst Nyström SU/ Sahlgrenska sjukhuset, den 2 december 2005

Gertrud började sitt föredrag med att berätta att flera personer talat om jod i olika sammanhang på Riksstämman.

* Mikael Nilsson -- Jod och hormonsyntes ur cellulärt perspektiv
* Bengt Hallengren -- Jod och jodbrist ur fostrets synpunkt
* Gertrud Berg -- Jodbrist – kliniska aspekter. Situationen i Sverige i historiskt perspektiv och idag.
* Mehari Gebre-Medhin -- Jodbrist och jodprofylax ur ett globalt perspektiv. Han är offentlig representant för Sverige i sammanhang där jodbristproblematiken tas upp, t.ex. i FN och olika regeringar.
* Hans Perrild -- Erfarenheter från det joderingsprogram som inleddes i Danmark år 2000.

Därefter fortsatte hon med att berätta:
Jod är ett av de mest sällsynta grundämnena i naturen. Inlandsis – avsmältning – regn spolar bort jod. Därför finns jod främst i havet, i fisk och tång. 1,5 miljarder människor bor i jodbristområden.

Sköldkörteln behöver jod för att göra hormon. Jod finns koncentrerat i sköldkörteln. Överskott kissas ut. En liten skvätt urin är tillräcklig för en bedömning av jodstatus. Jodens funktion i kroppen är som beståndsdel i sköldkörtelhormonet. Dessa hormoner är nödvändiga för hjärnans och nervsystemets utveckling. Svår brist leder till uttalad irreversibel hjärnskada. 17 000 000 miljoner barn föds årligen med mental retardation. Det skulle kosta bara en krona att ge jod till barn som föds av mor med jodbrist.

Lätt jodbrist påverkar utvecklingen i hjärnan. Det märks ej med IQ- mätningar, men barn med jodbrist har svårt att ha kontakt med andra barn, är lite slöa, hänger ej med.

Av 38 skolor i Göteborg använder 29 ej joderat salt i skolmaten. Det går bättre i skolorna för barn som får jod än för de som inte får jod.
Vid utfrågning av 78 % av Göteborgs kvinnor svarade 65 % att de använder joderat salt.

Fostret får sitt T4 av mamman. Har hon jodbrist utvecklas ej fostret som det ska. När fostret är 1 månad utvecklas ögonen, 2 månader ansiktet, 3-4 månader hjärnan…. Först i slutet av graviditeten börjar fostret producera eget T4 och från födelsen ska barnet klara detta helt på egen hand. Röker mamman blir resultatet än mindre jod till barnet.

Jodbrist hos vuxen ger struma (knölen blir stor för att kunna suga upp än mer jod), ibland i form av knölstruma.

Carl von Linné beskrev struma på 1740-talet. Man trodde då att det berodde på något man fick i sig, inte på något man inte fick i sig.

Kropfstudien
I Kropfstudien, gjord av Axel Höjer 1920, tittade man på spridningen av struma i Sverige. Man uppskattade att 300.000 personer hade struma. Dessutom uppskattade man att det fanns 1000 kretiner (alltså barn som föddes som dvärgar till följd av jodbrist).

Jodbrist i Sverige förr
I Sverige varierade förr jodtillgången beroende på tillgång till havsfisk. Sillforornas betydelse för struma i ”strumatrakter” undersöktes av Karl-Holger Sjöberg 1972.

Förekomst av struma i Sverige
Vid undersökningar av förekomsten av struma i Sverige fann Gedda 1931 att bland värnpliktiga i Värmland hade 15 % struma, Höjer 1936 att 15-33 % av befolkningen i Västernorrland hade struma, Johnsson 1965 att 30 % av befolkningen i Sundsvall hade struma.

Jodprofylax
1901 påvisade Chatin sambandet mellan struma och förekomsten av jod.
1916 startade joderingsprogram i USA.
1924 började jod ges till skolbarn i Sandviken, och barnen blev av med struman.
1936 bestämde Socialstyrelsen i Sverige att vi ska jodera salt. Då tillsattes 10 mg kaliumjodid/kg salt. 1966 ökades detta till 50 mg/kg salt.

Föreligger jodbrist i Sverige idag? Använder vi det joderade saltet? Förekommer struma? Har vi bra värden på urinjod? Hur mycket jod finns lagrat i körteln? Jodupptag (24 tim 131-I test) idag?

Livsmedelsverket genomförde 1977 en enkät där man tillfrågade 1202 personer om de använder joderat salt. 74 % svarade att de gjorde så, medan 22 % svarade att de använder salt utan jod.
En enkät genomförd i Göteborg visade på att 70 % väljer joderat salt, att skolmaten lagas med ojoderat salt, att producenter av färdiglagad mat använder ojoderat salt.

1980 förelåg struma hos 2,1 % kvinnor i Sverige.

Jod i urinet är ett indirekt mått på jod i sköldkörteln.
< 50 ug/L = svår brist
50-100 ug/L = brist
100-200 ug/L = optimalt

I sköldkörteln finns 3 – 20 mg stabilt jod.

Jodupptagstest, 24 tim 131-I test, görs idag på giftstrumapatienter. Patienten får dricka radioaktivt jod och så mäter man jodupptaget efter 24 timmar.
1955 visade Lars Gunnar Larsson, Stockholm, i test att upptaget var 37,5 % (20-50 %).

Härrydastudie
En studie genomförd i Härryda år 2000 visar att hos de 17 700 invånarna ser volymen på sköldkörteln ut som följer:

Ålder volym (ml)gräns
7 – 9 år4,7 (2,9 – 17)4,8
15 – 1711,5 (5,6 – 32)16
60 – 6514,3 (3,1 – 33)25


I de fall där volymen är stor beror det inte på jodbrist utan på sjukdom i sköldkörteln.

Och urinjodet, det indirekta måttet på jod i sköldkörteln, ser ut på följande sätt:
Ålder urinjod ug/L
7 – 9 år194 (69-355)
15 – 17246 (109-376)
60 – 65190 (95-347)


I denna studie mätte man också, med röntgenfluorescens, hur mycket stabilt jod som fanns i sköldkörtel och resultatet visade på 8 mg.

Jodupptagstest genomfördes också och de visade på att upptaget var 21 % (11-33 %).


Alltså:
Vi kan anta att det inte föreligger generell jodbrist i Västsverige. Men hur är det i övriga landet och i utsatta grupper?
Vi behöver göra studier på skolbarn 6 – 12 år, täckande hela Sverige.
Vi behöver öka kunskapen om jod hos skolsköterskor och storhushåll.
Vi behöver inleda samarbete med saltindustrin.

Gertrud fick efter detta intressanta föredrag svara på många frågor, bl.a.:
Försvinner jod i salt?
- Det dunstar. Ett halvt år håller det i paketet. Jod försvinner också vid kokning.

Kan man få cancer pga jodbrist?
- Ytterst sällsynt.

Hur mycket vitamintillskott behöver vi ta?
- Det vet vi väldigt lite om. Vitamineral innehåller jod. Vi kan gott ta en sådan Vitamintablett med tanke på att vi faktiskt ej äter frukt och grönsaker i den mängd vi borde.

Kollas om man har jodbrist?
- Nej.

Kan man få i sig för mycket jod, och i så fall, är det skadligt?
- Är man uppväxt med mycket jod klarar man det, det är de snabba växlingarna som kan skapa problem. En viss typ av sköldkörtelcancer är mer vanlig i jodrika områden.

Vi får i oss 35 % av jodet från salt (joderat) och 65 % från annat.

Autoimmun sjukdom är vanligare bakom låg ämnesomsättning än bakom cancer.

Vi är noga med att ge jod till kossor och grisar, varför ej till oss?

Nedtecknat av Barbro Sundin, sekreterare i VPFS


Av Barbro Sundin barbrove@telia.com
Artikeln skapad 2005-09-15 13:58:56 Skriv ut! Skriv ut
Artikeln uppdaterad 2005-09-15 14:00:52  
Antal visningar 7198  
Senast visad 2010-09-02 22:07:49  
 
Tillbaka upp
 
Kommentarer

Skriv kommentar!


Statistik

Antal visningar: 7198

Skriv ut

Skriv ut Utskriftsvänligt format!

 
Tillbaka upp