Sköldkörtelns funktion
Huvudfunktionen hos sköldkörteln är att bilda sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin(T3). Vid syntetisering av T3 och T4 behövs jod och vad man vet i dag är det den enda uppgift jod har i kroppen. Via maten får vi i oss jod och uppskattat behov är 75-150 mikrogram/dag.

För lite jod gör att bildningen av sköldkörtelhormon blir otillräcklig, för mycket jod blockerar syntetiseringen vilket innebär att båda varianterna ger brist på ämnesomsättningshormon.

Sköldkörtelns hormonproduktion regleras av thyroidea stimulerande hormon (TSH) vilket är ett protein som bildas i hypofysen framlob. TSH-produktionen, i sin tur, påverkas av thyrotropin releasing hormone (TRH) som bildas i hypothalamus. TRH hittas också i andra delar av hjärnan och i flera andra organ och förutom des endokrina verkar TRH fungera som neurotransmittor - bärare av "meddelanden" mellan nervceller.

Ämnesomsättningshormonernas funktion
Sköldkörtelhormonerna (T4, T3) ökar syrgaskonsumtionen, stimulerar proteinsyntesen och påverkar kolhydrat-, fett- och vitaminmetabolismen i cellerna. Sköldkörtelhormonernas aktivitet kan påverkas negativt av kronisk undernäring, fasta, akut sjukdom och vissa droger/läkemedel.

Sköldkörtelsjukdomar hos barn
Precis som hos vuxna kan också barn drabbas av sköldkörtelproblem. Vanligast är att sjukdom uppkommer i tonåren men också yngre barn kan drabbas.

Förekomst
Sköldkörteln sjukdomar är näst efter diabetes typ 1 (ungdomsdiabetes) den vanligaste ämnesomsättningssjukdomen hos barn. Barn med kromosomfel har större benägenhet att utveckla sköldkörtelsjukdom.

Symtom
Barn med sköldkörtelproblem får symtom som den vuxne men symtomen är ofta vaga och kan många gånger bortförklaras av orsaker i omgivning och livsföring. . Ibland kan sköldkörteln vara förstorad (struma).

Eftersom yngre barns tillväxt påverkas av ämnesomsättningssjukdom kan detta visa sig som en avvikelse från barnets påbörjade längd och viktkurva/kanal.

Utredning
Då sköldkörtelhormonerna hos det växande barnet spelar viktigt roll för kroppslig tillväxt, och hos det lilla barnet utveckling av hjärna och ryggmärg, är det därför viktigt att tidigt upptäcka och behandla en eventuell brist. Alla barn och ungdomar bör helst utredas och behandlas av barnläkare, gärna med specifik kompetens inom endokrinologi eftersom barn och ungdomars sköldkörtelproblem, fysiska utveckling och behov skiljer sig från den vuxnes.

Förutom att observera att något är, eller upplevs, annorlunda hos barnet används också längd- och viktkurva för hjälp till diagnos. Längd- och viktkurvan fylls i vid kontroller på BVC och skola. Vid ämnesomsättningssjukdom påverkas tillväxten vilket visar sig som en tillväxtkurva som avviker från den ursprungliga linjen utan någon rimlig förklaring till detta som t ex tillfällig sjukdom, ändrade matvanor eller ändrad fysisk aktivitet. Vid en avvikande tillväxtviktkurva bör man överväga eventuell störning av sköldkörtelfunktionen.

Blodprover tas (TSH, T4, T3) för att ta reda på hur sköldkörteln fungerar. Normala nivåer av sköldkörtelhormoner (T4, T3) varierar med åldern, därför måste hänsyn tas till detta vid tolkning av laboratorieresultat.

För att diagnostisera vilken typ av sköldkörtelsjukdom som barnet har kan det också bli aktuellt att via blodprov kontrollera om barnet har s.k. autoantikroppar (antikroppar riktade mot den egna kroppen) mot sköldkörtelvävnad. Ytterligare undersökningar av annan art kan göras vid behov.

Alla nyfödda barn i Sverige kontrolleras vid några dagars ålder med ett blodprov , i dagligt tal PKU, för olika ämnesomsättningssjukdomar, däribland sköldkörtelns funktion.

Behandling
Behandlingen gå ut på att reducera konsekvenserna av för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. Vilken sorts behandling som väljs beror på vilken typ av sköldkörtelsjukdom barnet har.

Det ofödda barnets ämnesomsättningshormoner
Under graviditeten får fostret/barnet tillgodosett behov av ämnesomsättningshormon från mamman. Brist hos mamman under graviditeten kan hämma barnets skelett-, tand- och neurologiska utveckling men påverkar inte längdtillväxt och ger heller inte fysiska missbildningar. Till dess att barnet själv producerar tillräcklig mängd med hormoner är det beroende av att mammans tillförsel av sköldkörtelhormoner är fullgod.

Barnets egen produktion av sköldkörtelhormon kommer i gång under graviditetsvecka 12, därefter stiger hormonnivåerna successivt för att i graviditetsvecka 28 ha nått upp till det fullgångna barnets nivåer.

Det nyfödda barnets ämnesomsättningshormoner
Närmaste timmen efter födelsen ökar barnets TSH-nivåer kraftigt för att sedan sjunka successivt och vid några dagars ålder hamna på samma nivå som hos vuxna. T3 och T4 stiger till maximala värden inom ca 24 timmar efter förlossningen för att sedan successivt sjunka de första levnadsveckorna. Orsaken till denna hormonvariation strax efter födelsen är inte klarlagt.

Nyfödda med underfunktion
Orsak
Utvecklingsdefekt
Barn räknas som nyfödda de första fyra levnadsveckorna. I Sverige föds ca 100 000 barn/år, av dessa har 25-30 underfunktion. Orsaken är till 90% en utvecklingsdefekt i sköldkörteln. De flesta barn som föds med underfunktion har haft en viss men otillräcklig, produktion av sköldkörtelhormon under fosterlivet. Nyfödda barn med underfunktion har sällan symtom på underfunktion men kan de närmaste dagarna utveckla ökad trötthet, ökat sömnbehov, gulsot som inte ger med sig, låg kroppstemperatur, ointresse för mat och dålig viktuppgång som konsekvens av detta. Symtomen varierar med grad av underfunktion.

Jod
En ovanlig orsak till underfunktion är brist på jod. I Sverige förekommer i princip inte detta eftersom vårt vanliga bordsalt är joderat. Jod är nödvändigt för bildandet av T4. I länder där jodbrist är vanligt föds oftare barn med underfunktion och med svåra mentala störningar som följd av detta s.k. kretinism.

Även ett överdrivet stort intag av jod verkar hämmande på hormonbildningen. Under graviditet kan jodöverskott, som inte påverkar modern, leda till påverkan på fostrets sköldkörtel eftersom fostret är känsligare. Också under amningsperioden kan ett överdrivet stort intag av jod öka halten jod i bröstmjölk och påverka barnets sköldkörtel. Det är därför viktigt att undvika ett överdrivet högt jodintag under graviditet och amning.

Läkemedel
Barn vars mödrar har överfunktion och därför behandlas med läkemedel som hämmar hormonproduktionen (Thacapzol®, Tiotil®) kan födas med övergående underfunktion eftersom läkemedlet passerar över till barnet via moderkakan och verkar hämmande också på barnets sköldkörtel.

Diagnos
Eftersom det är viktigt att upptäcka en eventuell underfunktion hos det nyfödda barnet för att barnet inte ska få några bestående men, kontrolleras alla nyfödda i Sverige på tredje till sjätte levnadsdygnet med ett enkelt test, s.k. PKU-prov, för att tidigt upptäcka eventuell sjukdom och börja behandling.

Behandling
För lite ämnesomsättningshormon kommer att hämma barnets kroppsliga och mentala utveckling därför är det vikigt att börja behandlingen med tyroxin (Levaxin®, Euthyrox®) så snart som möjligt. Får barnet behandling kommer det att utvecklas normalt. Utredning, behandling och fortsatt handläggning skall göras av barnläkare.

Nyfödda med överfunktion
Barnet räknas som nyfödd t.o.m. levnadsdag 28. Att födas med överfunktion är ovanligt. En övergående form av överfunktion är LATS (long acting thyroid stimulator) som beror på att modern har sköldkörtelsjukdom orsakad av antikroppar vilka har passerat till barnet via moderkakan och stimulerat barnets sköldkörtel till ökad hormonproduktion. Nyfödda spädbarn vars mammor har denna antikroppsbildning ska kontrolleras med blodprover och bedömas av barnläkare som också tar ställning till den fortsatta handläggningen.

Opåverkade barn som har fått antikroppar från mamman (TRAK) observeras noggrant på BB några dagar efter födelsen. Påverkade barn med hög puls och förstorad sköldkörtel observeras på nyföddhetsavdelning. Fortsatt handläggning bedöms av barnläkare.

Barn och ungdomar med underfunktion
När som helst under uppväxten kan underfunktion uppstå. Den vanligaste sköldkörtelåkomman hos barn och ungdomar är Hashimoto thyreoidit vilket innebär att de hormonproducerande cellerna i sköldkörteln successivt förstörs av s.k. autoantikroppar. Sjukdomen är vanligare hos flickor än hos pojkar. Hashimoto thyreoidit kan uppträda under barnets tre första levnadsår, men är vanligare efter 6 års ålder och allra vanligast i puberteten.

Symtomen kommer smygande och är ofta vaga och sjukdomen har ofta pågått i många år innan diagnos ställs. En viktig observation på att något är fel är att barnets längdtillväxt avtar. Hos vuxna med underfunktion är fetma vanligt, hos barn ses ofta viss viktuppgång. Andra symtom är trötthet, nedsatt initiativförmåga, blodbrist, bleka läppar och slemhinnor, förstoppning, depression, nedstämdhet. Huden känns ofta kall och kan även vara blek med gulaktig ton. Håret är ofta torrt och glanslöst. Till detta kommer försenad eller utebliven pubertet i tonåren. I några få fall ses en för tidig pubertetsutveckling pga av att den höga TSH-nivån påverkar könshormonproduktionen. Ibland är sköldkörteln förstorad (struma)

Diagnos ställs med blodprover (TSH, T4, T3, anti-TPO). Ibland kan kompletterande undersökningar behövas.

Behandling är tillförsel av tyroxin (Levaxin®, Euthyrox®). Obehandlad underfunktion med debut före ca 3 års ålder leder till mental retardation. Obehandlad underfunktion med debut efter ca 3 års ålder leder inte till mental retardation.

Barn och ungdomar med överfunktion
Överfunktion är ovanligare än underfunktion och flickor drabbas oftare än pojkar. Sjukdomen förekommer sällan före 5 års ålder och är vanligast i puberteten.

Vanligaste överfunktionen är Graves' sjukdom vilken orsakas av autoantikroppar (TRAK) som stimulerar sköldkörteln till att okontrollerat bilda mer hormoner än vad kroppen behöver. Symtomen är de samma som hos vuxna: nervositet, sänkt förmåga till koncentration vilket kan leda till skolproblem, samt humörsvängningar, hjärtklappning och skakningar. Barnen kan vara överaktiva med lågt sömnbehov eller ovanligt trötta. Även pubertetsstörningar och ökad längdtillväxt kan ses.

Ibland förekommer symtom på överfunktion samtidigt med symtom på underfunktion s.k. autoimmun tyreoidit, vilket är en lindrigare form av överfunktion. När cellerna förstörs av autoantikroppar lösgörs hormoner som svämmar ut i blodbanan och ger en övergående hög hormonhalt. Symtomen blir då de samma som vid överfunktion.

Symtom ställs med hjälp av blodprover (TSH, T4, T3, TRAK) .Ibland kan kompletterande undersökningar behövas.

Behandling går ut på att reducera mängden ämnesomsättningshormoner och barnen ska skötas av barnläkare.

Struma - förstorad sköldkörtel
Struma betyder förstorad sköldkörtel men säger inget om anledningen till varför sköldkörteln är förstorad.

Så kallad pubertetsstruma ses oftast hos flickor. Vid detta tillstånd är blodprover ofta normala men ibland förekommer en lätt stegring av TSH. Blir struman stor kan tyroxin (Levaxin) ges under några år. Efter puberteten kan behandlingen oftast avslutas.

Källor: Svenska barnläkarföreningen; Nelson textbook of Pediatrics; Nordisk lärobok i pediatrik; Läkartidningen nr 9, 2002

Av Nina Brandström		nina@thyroid.se

Artikeln skapad	2005-02-22 18:24:09	Skriv ut!
Artikeln uppdaterad	2007-04-02 01:12:34
Antal visningar	38131
Senast visad	2010-09-07 23:42:29
Tillbaka upp
Kommentarer Skriv kommentar! Av Christina Inlagt 2005-02-25 19:28:19  Hej! Tack för en intressant artikel om barn med sköldkörtelsjukdom! Eftersom detta är relativt ovanligt bland barn, så är det svårt att hitta andra i samma situation. Min flicka opererades för giftstuma för drygt två år sedan. Nu är hon snart tio år och äter Levaxin. Hon mår bra och är en pigg och glad tjej! Men man har ju som förälder alltid en massa funderingar om hur kan bli framöver. Av Amanda Ekström Inlagt 2005-05-30 17:32:29  Min son var till sin Barnläkare den 18 maj. Som vanligt så går han dit 2 ggr/ år. Bla för att kolla sina thyroid-prover, eftersom att jag själv har Hashimotos sen - 02 + att min mamma har en hypertereos ( hon är idag 61 år och har haft s - problem i 20 år!) Idag den 30 maj fick vi äntligen provsvaren på Thyroidprover som gjordes på Sasscha B-sjh:et, Södersjukhuset i Sthlm. Och som vanligt så skriver läkaren att allt är normalt med thyroidproverna! TSH 3.3 T4 16 T3 6.7!!! Är detta normalt tro??? Sen 2 års ålder så har han sovit dåligt. Idag är han 11 år. Han följer vissligen längdkurvan + vikten bra; L: 1.53 V. 49 kg. Men är detta normalt på T3:ans prover??.Sista provet togs i vintras Okt/Nov-04 då han låg på 5.6. Och likaså då var allt NORMALT enl. läkaren!!! Läkaren är ingen hormonläkare, utan neuorolog-läkare. Hon är säkert kunnig på detta område, men inte på hormoner! Var gör man egentligen? Har Ni några förslag, så kom med dom bara...!!! Mvh en orolig mamma. Av Viola Olsson Inlagt 2005-07-29 15:53:24  Jag har haft exact samma fråga som du Amanda. Min son sov 15 min och var sedan vaken i 2 timmar, tills han var 1,5 år. Där efter sov han 4 timmar osv. Nu är han snart 6 år och kräver mer sömn än andra barn i hans ålder. Han har dessutom koncentrations svårigheter. Jag fick hans barn läkare att ta dessa prover, det har gjorts två gånger. Och han var också hög på T3 men jag fick samma svar som du och undrar också. Har också själv en svår inställd hypothyrios som, nu börjar luta åt Hashimoto´s sjukdom. Av Nina Brandström Inlagt 2005-08-01 22:59:00  När det gäller normalreferens för barn finns inte fullständiga uppgifter för alla åldrar. Av Ida Inlagt 2005-11-24 19:27:21  Hejsan! det var en bra sida =) jag kollade förbi för att jag själv har Kongenital Hypoterios. jag är 14 år, å föddes alltså utan sköldkörtel.. Jag tycker det e intressant att får veta mer vad det handlar om. ville bara Hälsa! Kramar Ida Av Mamma Inlagt 2007-06-18 10:38:42  Är mamma och mitt i en utredning. Undrar hur ärftligt hypetoros är? Min mamma åt levaxin, pga underfunktion. Har själv testast många gånger själv och svaren har varit bra för mig. Är detta som de flesta andra att det hoppar över en generation? Nu har vi kollat via vårdcentralen, genom att mitt barn har bra till höga HB värden men blodbrist. Är överviktig, fast vi äter bra och hälsosamt. Men som mamma se denna trötthet. Ibland få plocka i hop sitt eget barn pga denna trötthet. Visst är tonåringar trötta men inte på detta sätt. Lägger sover vid nio tio på kvällen. Då sovit någon timme mitt på dagen och så sover en hel natt fram till elva tolv tiden nästa dag. ""En viktig observation på att något är fel är att barnets längdtillväxt avtar. Hos vuxna med underfunktion är fetma vanligt, hos barn ses ofta viss viktuppgång. Andra symtom är trötthet, nedsatt initiativförmåga, blodbrist, bleka läppar och slemhinnor, förstoppning, depression, nedstämdhet. Huden känns ofta kall och kan även vara blek med gulaktig ton. Håret är ofta torrt och glanslöst"" Känner så igen detta. Har kämpa iflera år med att få ett svar på vad som kan vara fel, men de har aldrig förän nu kollat detta. Ska gå ta detta blodprov i morron att kolla hur dessa värden är och ligger på. Är orolig som mamma, genom att detta att inte orka eller se detta nedstämda läge att inte ta kontakt med andra, klä på sig eller orka sig upp ur sängen. Undrar om hur stor möjligheten är? Är detta ärftligt? Just nu, är det så mycket som snurrar. Har kollat celaki, laktos etc men detta visade inget på blodprovtestningen och nu detta blodprov för att kolla hur mitt barns köldkörtel fungerar på detta har vi fått en remiss till astrid för vidare testning. Oroligt och jobbigt att se att något inte är som det ska vara som mamma. Av Mamma Inlagt 2007-06-29 14:35:34  Har fått svar och det verkar som om det är något. För ett högt värde av antikroppar medan de andra värdena ligger inom gränsvärdena fortfarande. Så det som är att vi har nog kanske varit så observanta att vi har lagt märke till ibörjan på det som håller på att ske. Eller vi har kämpat med att få någon att inse att det är något som inte är ok nu i över fem års tid. Så nu väntas det tid för att komma till barnläkarmotagningen genom att detta är inget som vårdcentralen längre får behandla. Så vänta på nästa steg... Av Orolig mamma Inlagt 2008-03-09 11:18:20  Har en dotter på 13 år som har thyroidea, fick diagnos i december 07. Hon hade inte "vanliga" symptom utan hade svårt att andas, och oftast trött. Jag själv har thyroidea sedan sista graviditet (2007). Nu är jag orolig för min dotter som är snart 3 år gammal. Hon har inte "vanliga" symptom heller, utan är mer skrikig, arg, jätte petig, svårt att sova. Jag är tacksam att det finns artiklar o texter om denna sjukdom. Det verkar som att det är mer normalt Av Peter Inlagt 2009-04-08 22:54:17  Sanslöst så lite det finns skrivet om detta för barn (även om man letar på engelska forum). Det kanske är väldigt sällsynt för barn. Min son är 6 och ska nu börja med Levaxin på grund av högt tsh (t3, t4 normalt). Vi har även remiss för ultraljudsundersökning av sköldkörtel. Upprinnelsen var trötthet på dagis som gjorde att vi testa. Nu är han helt normal och inte längre trött, trots detta ska vi medicinera för att få ner tsh. Det är mycket tankar som snurrar om vad det kan vara för fel....Tar gärna emot berättelser från andra föräldrar runt detta + delar gärna med mig av erfarenheter från vår kommande utredning/utveckling. Maila mig gärna om ni vill dela med er. Av Maria Inlagt 2010-07-15 03:58:25  Jag är 15 år och dom upptäckte för 3 månader sen att jag hade överproduktion av hormoner då jag blev medvetslös upprepade gånger. Nu blir det två, kanske tre års medicinering. Om det inte funkar så kommer jag bli opererad. Hade haft sjukdomen i mer än ett halvår, förstörde sista halvan i nian men klarade mig in på gymnasiet ändå. Mådde inte alls bra, skolkade hela tiden pga min rastlöshet och sånt (+ min trötthet). Fick veta att jag hade giftstruma en månad innan jag slutade grundskolan, tack och lov för att lärarna bestämde sig för att gå efter hur jag varit i skolan förut och gav mig därför bättre betyg än vad jag hade. Av Eva Lindberg Östberg Inlagt 2010-07-16 12:11:40  Hej! Vi har just fått besked om att sköldkörtelproverna som togs på vår dotter var något avvikande. Vi sökte för att hon då hade mått illa varje dag i 3 veckor. Läkaren kände på hennes struphuvud och sa att det var lite svullet och begärde blodprov. Nu efter 4 veckor mår hon fortfarande illa, vilket läkaren lät hälsa via sköterskan att det kan ha med det att göra. Vår dotter är 8 år, har från ca 8 månaders ålder varit liten och nätt (hon hade öppet ductus som katetiserades vid ca 1,5 års ålder och därför gick hon ner i vikt före det). Hon vägde 3.460 gram och var 49 cm lång vid födseln och väger idag 21 kg och är 124 cm lång. Väldigt intelligent, pigg och glad och aktiv. Inga direkta koncentrationssvårigheter. Absolut inte slö, men inte heller nervig eller skakig. Temperamentsfull, men det tror jag hör till personligheten och inget annat. Tjockt, långt och gnistrande glansigt hår, bra naglar... Så jag undrar, vad kan det då vara som gör struphuvudet svullet och sköldkörtelproverna avvikande? Vet inte var jag ska börja söka information och jag vill inte vänta flera veckor tills vi kommer till utredning på Barn, jag är ju orolig! Jättetacksam för svar!! Av Eva Lindberg Östberg Inlagt 2010-07-16 12:12:35  Hej igen. Sista meningen kom inte med: hur blir jag medlem så jag kan få svar på de frågor jag ställde?? Statistik Antal visningar: 38131 Skriv ut  Utskriftsvänligt format!
Tillbaka upp