Föreläsning av Doc Gertrud Bergh

Föreläsningen arrangerades av Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka i Göteborg den 15/1 2004

Varför behöver vi jod och vad innebär en behandling med radioaktivt jod?

Först talade Gertrud om att det var så sent som 1896 man hittade jod i sköldkörteln och att man 1901 fann sambandet mellan förekomst av jod och struma. Hon visade bilder på en sköldkörtels uppbyggnad och talade om att körteln består av "blåsor" omgivna av celler och blodkärl. Körteln får jod via blodet och lagrar det thyreoglobulinmolekyler som fyller blåsorna i sköldkörteln. Här bildas också sköldkörtelhormonet tyryxin som sedan portioneras ut i lagom mängd. Men om man inte får tillräckligt med jod av någon anledning börjar körteln växa och på så sätt göra större eller fler knölar i ett försök att kompensera jodbristen.

Jodbrist är ett globalt problem, framför allt finns det inget jod i jorden där det förut funnits glaciärer. Gertrud visade en världskarta med jodbristområdena markerade. Hon berättade om många jodprojekt och visade bilder på personer runt om i världen som hade enorma strumaknölar, vilka man kunde få ner till normal storlek med hjälp av jodtillförsel. Bl.a. visade hon en bild på en man med en struma så stor och omfångsrik att halsen var lika tjock som huvudet - han fick jod i kapsel i 3 månader och var sedan av med struman!

Först och främst försöker man hjälpa barnen, och man försöker få ut så mycket jodberikat salt som möjligt till folk i de jodfattiga områdena.
Brist på jod ger struma, ibland i form av knölstruma då körteln växer ojämt fördelat.

Det är vanligare att drabbas av missfall när man lider av jodbrist.

Foster drabbas av: hjärnskada, kortväxt (kretiner), dövstum, sänkt IQ.
Ordet "kretin" kommer av italienskans "Christiani", man sa att man skulle ta "kristligt" hand om dessa kortväxta monster (alltså dövstumma, dumma etc). Italienskans "stupido kretino" kanske någon hört under semestertrippen dit?

Rökning hämmar jodupptaget. Ammande mödrar som röker orsakar alltså jodbrist hos barnet, eftersom jod pumpas ut i bröstmjölken och brist där ger brist hos barnet.

I Sverige är det framför allt i Värmland, Dalarna och Gästrikland som jorden är jodfattig.

Att personer drabbas av struma har man vetat i tusentals år. Bl.a. vet man att man i Kina under flera tusen år behandlat struma med att ge de sjuka havsalger. I Schweiz kunde man förr se på en gift kvinna om hon var gravid eller ej, genom att det band hon vid giftermålet fick om halsen brast allteftersom struman växte till sig. Att struman uppstår vid graviditet torde alltså vara väldigt vanligt, och beror på att sköldkörteln då har två individer att försörja med hormon, och om modern redan före graviditeten har låg ämnesomsättning så måste ju körteln börja växa för att försöka kompensera bristen på något sätt.

Att man måste tillsätta jod utifrån för att hjälpa sköldkörteln det vet vi, men det råder en stor okunnighet bland de personer som hanterar vår "dagliga kost" om hur viktigt jod är för vårt välmående. Bl.a. - vår skolmat lagas inte med joderat salt. Ej heller våra "färdiglagadematproducenter" använder sig av joderat salt (undantag: Dafgård - de vet hur viktigt det är). Varför? Jo, jod har relativt kort hållbarhet. Joderat salt har förlorat sitt jod efter ett halvår. Att köpa in salt i mindre förpackningar för att jodhalten ska kunna garanteras blir alltså för dyrt. Hur påverkar detta unga flickor världen över, och våra döttrar? Framtida sköldkörtelproblem? Inget jod i skolmaten, de äter i allmänhet lite var de än äter, kanske röker de....

Vi ska alltså vara noga med att se till att vi använder joderat salt i vår matlagning till alla personer som inte äter Tyroxin.

Vi ska däremot vara försiktiga med att tillföra för mycket jod från t.ex. alger eller andra hälsokostpreparat. Alger innehåller mycket jod och för mycket kan orsaka sköldkörtelinflammation. Jodöverskott kan ge giftstruma.
Man kan inte vara allergisk emot jod. Däremot mot jodkontrast. Skaldjur innehåller mycket jod och är man allergisk mot dem beror allergin på kombinationen.

Härefter talade Gertrud om det radioaktiva jodet.

Jod har kemiska bokstaven I, atomnummer 53 (vilket avser antalet protoner). Det finns 37 isotoper av jod som alla har olika neutroner och olika massa, de heter från 108 jod till 144 jod. En av dessa är stabil och det är 127 jod, alla de andra är radioaktiva alltså instabila och sönderfaller. När man påbörjade behandling med radioaktivt jod använde man sig på måfå först av 131 jod. Och det var så lyckat att det är det man använder än idag! En fullträff direkt alltså! Det sönderfaller och ger beta och gammastrålning. Gamma gör att det går att mäta och Beta är själva "terapin". Halveringstiden är 8 dygn, vilket gör det väldigt hanterbart. Det ges vid giftstruma i 2800 terapier / år i Sverige, och vid sköldkörtelcancer i 160 terapier/år.

Radiojodbehandling är väldigt lätt att få. "Man dricker det bara", det smakar vatten och anledningen till att man får det serverat i en blymugg är för att skydda personalen. Gammastrålningen som uppstår är orsaken till att man efteråt ej ska vistas nära små barn en vecka efter behandlingen. Strålning uppstår främst inom körteln (ett par mm stort område) och det sker ingen betydande strålning till övriga organ. Den strålning som passerar förbi äggstockarna t.ex. är inte större än vid en vanlig röntgen.

Cellernas förmåga att producera hormon minskar efter en radiojodbehandling. Körteln minskar (blåsorna minskar) i storlek. Risken för att drabbas av cancer efter en behandling är försumbar.

Efter en behandling bör man vänta ett halvår med att bli gravid. Det har ingenting med själva behandlingen att göra utan beror på att man vill se att sjukdomen är behandlad. Man ska inte bli gravid med en obehandlad giftstruma.

Radiojodbehandling ges vid:

# Diffus giftstruma = Graves = vanligaste giftstruman. Då är hela körteln aktiv och lätt att nå med behandlingen.

# Nodös toxisk struma = knölstruma, med små aktiva områden som gör det svårare att "nå" hela körteln. Man kan behöva ytterligare behandling för att nå de delar som inte var aktiva vid första behandlingen.

# Autonomt nodulus, behandlingen släcker ut den knölen och därefter blir det en normal fungerande körtel.

7-8% kan få göra om behandlingen, det är då oftast vid behandling av knölstruma.

Vilken terapi ska man då välja? Operation? Radiojod? Tabletter?
Det är ålder, knölstorlek, cancer etc. som avgör. Just för radiojodbehandling gäller att om patienten är under 20 år gör man den inte, patienten ska ha växt färdigt. Man gör den heller inte gärna i fertil ålder. Men man ska alltid diskutera och det är patienten som avgör. Vid ålder 30-35 brukar man diskutera behandling, över 35 förordas gärna radiojodbehandling.

Efter behandling antingen med radiojod eller operation, är det viktigt med uppföljning för att kolla hur patienten mår. Hormonerna ställer till spratt, den perfekta hormonbalansen kan vara svår att nå. Det kan vara ett trauma att gå igenom för patienten och man kan ha svårt att ta till sig info etc.

Vid Graves sjukdom kan ögonproblem uppstå såväl före, under som efter behandling av sköldkörteln.
Det är emellertid viktigt att TSH inte tillåtes stiga för att miska risken för ögonproblem. Därför brukar man få tyroxin (Levaxin) redan 2 veckor efter radiojodbehandling. Om tyroxindosen är fel kan ögonproblemen komma.
------------------------------------------------------------------------------------

Nedtecknat av Barbro Sundin, sekr VPFS

Av Barbro Sundin		barbrove@telia.com

Artikeln skapad	2004-11-07 22:43:30	Skriv ut!
Artikeln uppdaterad	2005-04-25 19:50:14
Antal visningar	9100
Senast visad	2010-09-03 11:28:41
Tillbaka upp
Kommentarer Skriv kommentar! Statistik Antal visningar: 9100 Skriv ut  Utskriftsvänligt format!
Tillbaka upp