» » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » »
» » »
|
|
» Jod Sköldkörteln behöver jod
Jod är ett icke metalliskt grundämne som tillförs oss via födan. Jod finns mest i saltvattenfisk och tång. Sköldkörteln är beroende av jod för att kunna bilda sköldkörtelhormoner och ansamlar jod i hög koncentration inuti sköldkörtelns celler, för att sedan använda detta vid bildning av sköldkörtelhormoner.
Det dagliga jodbehovet ligger vid ca 150 mikrogram.
Brist på jod är den vanligaste orsaken till sköldkörtelsjukdomar i världen. Ca 30% av jordens befolkning har jodbriststruma. I Sverige förekommer i princip inte jodbrist eftersom vissa viktiga livsmedel är jodberikade.
Anrikning utnyttjas för skydd, vid behandling och för diagnos
Sköldkörtelns förmåga till anrikning av jod utnyttjas vid behandling av hyperthyreos (överfunktion). Radioaktivt jod ges, det ger en lokal strålskada i sköldkörteln som förstör hormonproducerande celler, vilket leder till en minskad hormonproduktion..
Sköldkörtelns förmåga till anrikning av jod används också vid radioaktiva olyckor. Då ges kaliumjodidtabletter för att mätta sköldkörteln så att den radioaktiva strålningen inte kan tas upp. Eftersom vuxna över 40 år inte uppvisat någon risk att få sköldkörtelcancer efter exponering av radioaktiv jod behöver inte vuxna över 40 år äta jodtabletter vid en kärnkraftsolycka. Barn är känsligare och ska därför äta jodtabletter vid kärnkraftsolycka.
För diagnos vid misstänkt sköldkörtelsjukdom mäts sköldkörtelns funktion genom att en liten mängd radioaktiv jodlösning ges och sedan mäts den mängd som sköldkörteln tagit upp. Ett för stort upptag talar för en för hög ämnesomsättning, och tvärt om.
Jod blockerar och stimulerar
För hög tillförsel av jod kan både blockera och stimulera sköldkörtelns hormonproduktion.
Viss anpassning kan kroppen göra vid ständigt för högt intag av jod, och i länder som Japan där man äter mycket fisk och skaldjur klarar ändå de flesta att upprätthålla en normal sköldkörtelfunktion.
Vid en s.k. thyreotoxisk kris som är en allt för hög ämnesomsättning där patienten liv är i fara används tillfälligt en kaliumjodidlösning, ”Lugols lösning”, för att snabbt minska den för höga ämnesomsättningen.
Vissa algprodukter/hälsokostprodukter kan innehålla höga halter jod.
Röntgenkontrastmedel som används vid vissa röntgenundersökningar innehåller jod och kan blockera produktionen av sköldkörtelhormon under flera månader.
Cordarone® är en rytmreglerande hjärtmedicin innehåller jod.
Vissa såromläggningskompresser innehåller jod och jod kan vid användandet av dessas resorberas i såret.
Foster och diande barn
Under graviditeten kan jodöverskott, som inte påverkar modern, leda till påverkan på fostrets sköldkörtel eftersom fostret är känsligare. Även under amningsperioden kan jodöverskott öka andelen jod i bröstmjölken och påverka barnets sköldkörtel..
Det är därför viktigt att undvika ett för högt jodintag under graviditet och amning.
Radioaktivt jod
Observera att radioaktivt jod är isotoper kopplade till jod vilket används som behandling av överaktiv sköldkörtel (hyperthyreos) i syfte att reducera hormonproduktionen. Källor: Livsmedelsverket, Sahlgrenska universitet, Strålskyddsinstitutet, Umeå universitet.
|